Google Translate

Storyskolan 2

open-fire-269260__180Storytelling har egentligen används i urminnes tider. På mötet, runt köksbordet och vid lägerelden…

Berättelserna har ofta gått i arv från generation till generation. Som liten fick jag höra min mamma berätta om hur min morfarsfar uppfann maskinen som kunde borra i kalksten efter vatten. Om hur morfarsfar som analfabet efter flera månaders väntan till slut fick hjälp av en skrivkunnig vän att skicka in sin ansökan till Patentverket. Om bråket som följde och ursäkten på dödsbädden som min morfarsfar fick.

En bra berättelse är som klister, den innehåller en rad olika bilder och igenkänning som gör att de som lyssnar kan hänga upp berättelsen på egna upplevelser och erfarenheter.

I story-skolan bjuder vi på tips och råd för hur du kan tänka för att skapa egna berättelser. Här kommer två av de fyra viktiga nycklarna i en berättelse (för att se de två första viktiga, kika på Storyskolan 1).

Historiens sensmoral – något som läsaren kan ta till sig, ex. en aha-upplevelse eller en lärdom. En konflikt eller hinder – något som förtydligar det inträffade och visar på en riktning. Låt oss nu ta de två andra delarna.

Rollfördelning
När du skapar en berättelse, fundera över de inblandades olika roller och förtydliga dem. Någon kanske är skurk, en annan hjälpare och en tredje betraktare.

EXEMPEL Hazell berättar om en svår livssituation: ”En dag tog min hjärtmedicin slut och efter stor vånda kom jag iväg till en allmänläkare som gav mig nya recept på min hjärtmedicin. Jag kände genast att jag fick förtroende för honom och visade honom mina knölar. Han sände mig omedelbart till S:t Görans sjukhus och bröstmottagningen, där jag fick träffa en läkare som egentligen hade fullbokad väntelista, men han sa till mig: ”Jag har mycket här idag, men detta får ta den tid det tar.”

Handling
Din mottagare behöver hjälp med att ”ställa in kanalen på rätt sändning” för att kunna ta emot din berättelse på ett bra sätt. Här är det ditt uppdrag att placera mottagaren på den plats där händelsen sker. Är det en mörk kväll, en solig dag eller en tidig morgon?

Hur känner du dig? Hur mår du? Ta din betraktare i handen och för honom eller henne in i det du ser och känner. Som alltid är det viktigt med balans, att ta med för många små saker kan göra att berättelsen blir snårig och svårtillgänglig. Lita på att mottagarens egna upplevelser och erfarenheter kan bistå i ditt berättande. En regnig höstdag är ofta lite blåsig och kylslagen, löven på träden (om de sitter kvar) har en speciell färg. Våt jord luktar på ett visst sätt. Beskriv och berätta. Måla med stora penseldrag.

EXEMPEL En händelse i tonåren fick avgörande betydelse för Inge: “Jag kan fortfarande höra motorljudet från folkvagnen. Och skriket i vägbanan när den hastigt bromsade in. Vi var ett gäng grabbar som stod och kastade sten på några undanskymda postlådor när en karl kastade sig ur bilen med en blick jag aldrig glömmer. Några av grabbarna hann springa iväg, men jag snubblade och blev kvar på marken. Mannen tog mig rejält i kragen och frågade var jag bodde. Han skulle köra mig hem till mina föräldrar och jag blev förstås livrädd”

Nu har du fått fyra viktiga nycklar för att skapa en bra story.
Historiens sensmoral
Konflikt eller hinder
Rollfördelning
Handling

Med hjälp av de fyra delarna i berättelserna från Storyskolans del 1 och 2. Hur skulle du skapa din egen berättelse?

Lycka till!
Catherina Ronsten

Fotograf: Per Hessman

Fotograf: Per Hessman



Prenumerera på vårt nyhetsbrev



Ny vårdbok! Du kan göra skillnad

Ny vårdbok! Lärorikt om bemötande i vården. Boken "Du kan göra skillnad" har sin grund i forskningsprojektet Betydelsefulla möten i vården. Tre forskare har i sin forskning valt att fokusera på det positiva perspektivet av bemötande i vården.

Vad är det som gör skillnad? Läs och lär →



Berätta själv!

Har du varit med om ett betydelsefullt möte som du vill berätta om? Berätta här!

Gör det här →