school-649388__180I slutet av 60-talet när jag gick i lågstadiet på Hedåsskolan i Sandviken mötte jag min allra viktigaste lärare, Gunilla Lantz. Jag minns att jag beundrade henne oerhört. För mig var Gunilla en gudomlig varelse, en snäll och vacker fe som kunde allt.

Men Gunilla var inte bara gudomlig, hon var också rättvis. Alla i klassen fick komma till tals, även de tysta. De pratigaste dämpade hon vänligt, men bestämt.

För mig är de riktigt bra lärarna väldigt lätträknade. Min känsla är att många lärare är hyfsade och bra, men att få har det där lilla extra. De måste jobba mycket på sin positiva identitet.

För några år sedan började jag studera på nytt. Det jag upplever i dag är att många lärare inte törs vara just lärare. Det finns en risk att det blir allt för mycket av medbestämmande och eget ansvar vilket gör att lektionen eller föreläsningen inte styrs i den riktning som läraren ursprungligen tänkt.

En bra lärare för mig är den som vågar vara lärare och är entusiastisk över sin uppgift. Men det räcker inte med det. Han eller hon måste också våga erkänna att de inte kan allt och vara självkritisk för att ständigt bli bättre. En bra lärare bjuder också på sig själv ibland och försöker hela tiden att sätta sig in i sina elevers värld. Jag tycker också det är viktigt att läraren har en klar struktur på lektionerna och utnyttjar den kunskap som finns om hur vi människor utvecklas och fungerar i grupp. Läraren måste vara den ”självklara” ledaren i just den gruppen som är i klassrummet just då. Och det är inte en lätt uppgift alla gånger. Men oerhört viktig!
Agneta Petterson 42 år, lantmätare, Kungsör
Lyssna till Alla fick komma till tals

Den här berättelsen tog vi emot i samband med vår riksomfattande efterlysning av Betydelsefulla lärare. Kampanjen genomfördes tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Beställ ditt ex. av boken Betydelsefulla möten – Lärare gör skillnad via: http://butik.2act.se

Du kanske också gillar:

1 kommentar

  1. Kan bara instämma angående Gunilla lantz.
    Jag gick också på Hedåsskolan i Sandviken 1973-74 och hade Gunilla som lärare. Inte för att man var duktig på att reflektera över vad som gjorde henne bra som lärare och hur man själv påverkades, men jag kände mig väldigt trygg med henne och hon är den lärare som etsat sig fast ordentligt i minnet. Det var ordning och reda i klassrummet trots att vi ofta satt i grupparbeten, och Gunilla och övriga lärare fanns alltid med ute på skolgården på rasterna.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *