Google Translate
Skriv ut

Med grus i mina skor ska jag genom livet vandra

Postat den 25 december, 2010 Möten Inga kommentarer

Anna Berg

Jag hade kämpat länge med filosofin att efter ansträngning kommer belöning. Men jag knäcktes när halva min själ brunnit upp. Efter studierna startade jag mitt eget företag och det gick ganska bra. Jag jobbade med informationsdesign i mitt företag, men jag ville även starta ett företagshotell. Jag hade hittat en stor central lokal som jag ville hyra och hade haft långtgående diskussioner med ett fastighetsbolag om att hyra lokalen. Här skulle jag få chans att pröva mina vingar, testa mina idéer.

Det var många som varnade mig för att hyra en så stor lokal. Till slut kändes det oöverstigligt att gå emot det som alla kloka människor i min omgivning sa. De sa att kontraktet var som att skriva på en stor skuld på 300 000 kronor och att jag inte skulle kunna klara av att få in hyresgäster. Och de sa att det var tungt och i princip omöjligt att redan från början överleva på bara att bara vara företagare.

En morgon när jag vaknade låg jag länge och funderade. Jag tumlade runt i mitt huvud och irrade upp och ner längs mina tankars trappor. Jag låg raklång i sängen med armar och ben utsträckta i ett stort sorgligt kryss. Jag blottade min sargade själ och rannsakade mig själv. Och där någonstans formades orden som fick mig att resa mig ur sängen. Det är inte ödet. Jag smakade på orden. Det var en enkel mening som svepte genom huvudet och kändes som en liten befrielse ur förlamningen. Det här var inte ödet som bestämde vilken väg jag skulle ta i livet. Det fanns en annan väg för mig.

Jag bestämde mig för att idag är dagen. Om inte tecknet inte kommer idag lägger jag ner imorgon. Om det är så att jag ska fortsätta kämpa som företagare så ge mig ett tecken nu, tänkte jag. För nu orkar jag inte mer. Någon måste berätta för mig att det är värt risken, att det inte är fel att tro på sin dröm.

Jag hade inget speciellt att göra den dagen. Jag bestämde mig för att strosa till Mälardalens Högskola och inkubatorn Idélabs kontor. Jag skulle bara hämta några papper. Det var på Idélab som jag tagit sats från början som företagare. Då hade jag varit full av energi och glädje. Nu kände jag ingenting av det. Jag kände mig som en fågel vars vingar skulle klippas av i vilket ögonblick som helst. Jag hade inget speciellt för mig så jag satte mig ned med en kopp kaffe vid Idelabs höga barbord. Jag småpratade lite med Kicki som jobbade den dagen samtidigt som en mycket stressad kvinna gjorde entré.

Men jag knäcktes när halva min själ brunnit upp.

Hon skulle hålla en föreläsning, men tåget hade varit försenat så hon kom i sista stund. Kicki serverade kvinnan mat som hon hastigt åt. På något vis väckte hon min nyfikenhet och jag började prata med henne. Hon presenterade sig som Tilde Björfors och sa att hon startat något som hette Cirkus Cirkör. Jag frågade vad det var för någonting och hon pratade mellan tuggorna. Eftersom hon åt fyllde jag på samtalet med mina dilemman och funderingarna om att våga eller inte våga. Hur vet man om det är rätt eller fel att skriva på ett kontrakt? Vad är rätt tidpunkt och vad är fel tidpunkt? Tilde gav mig inte så många bra svar kände jag och utan att kunna rå över det fortsatte jag spotta ut ännu fler undringar. När hon ätit upp maten sa hon med bestämd röst: ”Kom på min föreläsning och lyssna.”

Det var i stort sett fullt i föreläsningssalen när jag kom in. En plats längst fram var ledig. Jag satte mig där. Salen var mörk och dramatisk med bara en spotlight i taket. Tilde harklade sig och skruvade på sig lite besvärat. Sen började hon.

”Ja… Grus i skorna. Det behöver man ibland. På väg hit upptäckte jag att jag glömt hela min presentation hemma. Jag tänkte buda över den för 3000 kr bara för att jag inte ville stå här utan repertoar. Men sen bestämde jag mig för att det är grus i skorna. Man behöver grus i skorna ibland. När jag åt lunch precis före den här föreläsningen kom en tjej och ställde en massa frågor till mig och nu har jag bestämt mig för att hennes frågor skall bli min agenda idag.”

Tilde pekade på mig där jag satt. ”Oh my god”, tänkte jag. Mina frågor blev ledmotivet för hela hennes föreläsning. Och… ja, man lugnt säga att fick svar på mina frågor.

”Satsa, gör det du tror på och kämpa. Man vet aldrig riktigt när det är rätt, men man ska våga för att vinna. Beslut är aldrig enkla, men om de känns rätt i magen ska man satsa.”

Tildes egen resa, att ta akrobatiken till Sverige, var så otroligt stark och inspirerande. Mina tankar efter hennes berättelse om hur hon kämpat sig fram gav mig ny kraft. Kan någon klara det hon gjorde då är en lokalhyra ett lätt beslut. Efter föreläsningen stannade jag kvar och berättade för Tilde att hon var mitt tecken och att jag nu förstod meningen med att inte ge upp sin dröm.

Tilde önskade mig lycka till och jag tackade henne från djupet av mitt hjärta. Hon hade gett mig det hopp jag så väl behövde. Tilde sa att hon gärna ville att jag skulle höra av mig och berätta hur det gick med allt i framtiden. Det är vad jag ska göra nu. Jag skall berätta hur jag lyckats utveckla och förbättra, förnya och leva min dröm. Jag skall berätta för Tilde hur betydelsefull mötet med henne varit för mig. Den dagen jag låg som ett kryss i sängen beredd att ge upp. Det var 2 år sen jag mötte Tilde och nu drömmer jag större, mer och bättre. Jag vågade! Dagen efter vårt möte signerade jag kontraktet och hyresgästerna kom. Nu står det flera på kö. Det är såklart att jag har haft en hel del grus i skorna på vägen, Men idag vet jag att grus är bra. Grus är utvecklande. Grus behövs.

Idag utvecklar jag mitt företagskoncept Sisters in Business och ser stora möjligheter för expansion. Livet är fullt av skyddsänglar. Du måste bara be om deras hjälp.
Anna Berg, VD Sisters in Business, Eskilstuna

www.sistersinbusiness.se

Sisters in Business arbetar efter filosofin: ”Ensam är stark, men tillsammans är man starkare”. Vårt motto är att alla ska göra det de är bäst på. Passion är starkaste drivkraften.

”Det du säger kan bli betydelsefullt. Kanske inte för dig – men för någon annan. Berätta för dem du tror på att de kan, inspirera andra till att hoppet finns. Håll drömmen vid liv. Det kan vara just det DU säger som ger drömmen näring att växa. Betyd mer – berätta för fler!”
Anna Berg

bild: friköpt för användning ok enligt AB

Den här berättelsen är publicerad i Tillväxtverkets bok ”Betydelsefulla möten – Nu är det dags!” där Ambassadörer för kvinnors företagande medverkar med inspirerande berättelser. Beställ ditt ex. av boken här: www.tillvaxtverket.se/publikationer


Inga kommentarer än

Bli först med att lämna en kommentar!


Lämna en kommentar

Skriv in ditt namn, e-post och hemsida nedan eller logga in via Facebook.




Prenumerera på vårt nyhetsbrev



Ny vårdbok! Du kan göra skillnad

Ny vårdbok! Lärorikt om bemötande i vården. Boken "Du kan göra skillnad" har sin grund i forskningsprojektet Betydelsefulla möten i vården. Tre forskare har i sin forskning valt att fokusera på det positiva perspektivet av bemötande i vården.

Vad är det som gör skillnad? Läs och lär →



Betydelsefulla möten – våra älskade djur!

Har du ett eller flera betydelsefulla möten med djur som du vill berätta om? Just nu samlar vi på berättelser till vår nästa bok. Vill du vara med? Berätta här!

Betydelsefulla Möten Magasin →


Berätta själv!

Har du varit med om ett betydelsefullt möte som du vill berätta om? Berätta här!

Gör det här →