Jag var inte mer än en tvärhand hög, omkring fem år gammal och jag gick ofta med min gammelmormor till affären för att handla. En dag hade vår grannfru handlat så mycket att det blev svårt för henne att bära allt själv. Så jag fick hjälpa grannfrun med en påse och när vi kom hem gick jag med henne två trappor upp. När jag kom ned igen frågade min gammelmormor mig om jag hade fått något av grannfrun som tack.

”Nej…”, svarade jag lite dröjande och just då trodde jag nog att det var sant. Men min gammelmormor, hon var en mycket klok kvinna, hon kikade illmarigt tillbaka på mig och sa bestämt:

”Nog fick du väl ett tack och ett leende av grannfrun.”

Där ser du hur lätt man kan göra en annan människa glad. Och visst blev du glad i din tur”. Min gammelmormor, min mormor och min mamma var alla fantastiska kvinnor som på djupet och i praktisk handling insett vilken kraft det ligger i att göra en annan människa väl. Var inte rädd för att dela med dig, det ger dig glädje. Det var deras budskap.

Jag försöker alltid att praktisera det jag lärde mig hemma. Men det är inte alltid lätt, speciellt inte när man möter världsstjärnor som man beundrat sedan barnsben. Skall man då våga säga det hjärtat är fyllt av? Jag fick anledning att pröva på det när jag i slutet av 60-talet turnerade i Skandinavien tillsammans med Sammy Davis Jr. För mig var det var en stor upplevelse och glädje att få uppträda på samma scen som en världsartist och showman som Sam. Som barn spelades hans skivor ofta i mitt hem och jag kan många av hans låtar utantill. Jag förstod snabbt att Sam var en omtänksam och vänlig person som alltid hade tid för de som kom i hans väg. Sam gav, på ett naturligt sätt, kärlek och uppskattning till de han hade omkring sig och sin publik. Och hans publik belönade honom med värme och kärlek. Sam har för alltid en plats i mitt hjärta.

Den sista kvällen vi uppträdde tillsammans i Köpenhamn kunde jag inte vara med på den avslutande festen efter föreställningen. Jag ville så gärna berätta något för Sam så innan föreställningen började gick jag ned till i hans loge för att tacka honom för den tid vi hade haft tillsammans. Dessutom hade jag bestämt mig för att jag skulle ta mod till mig och berätta för honom hur betydelsefull han var för mig. Jag började lite trevande genom att säga att det var något som jag länge hade velat säga honom och så fortsatte jag att tala om hur betydelsefull han varit för mig, vilken förebild han som person var, både privat och som artist.

Vi kramades och jag vågade nästan inte möta hans blick medan jag talade. När jag till slut lyfte på huvudet såg jag rakt in i hans tårfyllda varma ögon. Jag blev förvånad över att mina ord berört honom så djupt och sa spontant att det var väl något som han ofta fick höra. Men då skakade Sam tyst på huvudet och sa att många människor nog ofta tror att man som stjärna får höra att man är omtyckt eller gjort skillnad för någon.

”Barbro, kom ihåg att varje gång du ser något vackert, något som du tycker om eller som du blir berörd av så berätta det. Säg det högt, skriv en lapp eller köp en blomma till någon som du tycker om”, sa han och tillade att vi alla mår bra av att bli uppskattade.

Det behöver inte kosta så mycket, det behöver inte vara så stort och ta så mycket av din tid i anspråk. Det kan räcka med ett tack och ett leende, precis som min gammelmormor lärde mig. Sams ord och värmen från honom har följt mig sedan den kvällen. Jag vet att det finns ingen större glädje än att få göra andra människor gott och skämma bort dem.
BARBRO, Lill-Babs, SVENSSON ARTIST JÄRVSÖ

Den här berättelsen är publicerad i boken Presentboken Du är betydelsefull där du hittar en rad inspirerande berättelser. Beställ ditt ex. av boken här: www.2act.se/butik

Stort tack Joffe på Satellitelive.se för den fina bilden på Lill-Babs!!