När jag var barn gick jag inte på dagis utan jag togs om hand av min mormor och morfar. Min mormor var en fantastisk historieberättare och genom henne fick jag veta mycket om hur det var förr.

Hon hade vuxit upp som arbetarbarn i den gamla bruksorten Skoghall och jobbat på Stora Ensos fabrik. Hon och morfar tog ibland med mig på bilfärder och visade olika platser och berättade om en tid då man verkligen skilde på folk och folk. En gång åkte vi till exempel förbi en gammal tennisplan. Hon pekade och sa:
”Här fick inte arbetarbarnen spela. Det fick bara disponentbarnen göra.”
Alla hennes berättelser om skilda livsvillkor, om klasskillnader, präglade mig starkt.  Hon gav mig insikter som gjort att jag ville slåss för alla människors lika värde.
I kontrast till mormor och morfar var båda mamma och pappa egna företagare. Min mamma hade frisersalong, medan min pappa var en mångsysslare, med försäkringar som huvudsyssla. Under 1990-talets krisår hade de en tung period. Det gick mycket upp och ner och naturligtvis märkte också jag av hur de fick kämpa.
Det var mycket diskussioner hemma om vad som var rätt och fel. Mamma och pappa var inte särskilt politiska egentligen, men jag minns att pappa kunde konstatera saker som att:
”Det är konstigt att det är mer socialt accepterat att bli miljonär på lotto än att tjäna ihop pengarna själv.”
När jag blev tonåring och började uttrycka egna åsikter, blev det en säregen partipolitisk blandning. Å ena sidan kände jag avsmak för att dela upp människor i grupper och klasser. Å andra sidan hade jag en lika stark vilja att enskilda individer verkligen skulle få njuta frukterna av sitt verk.

Alla hennes berättelser om skilda livsvillkor, om klasskillnader, präglade mig starkt.  Hon gav mig insikter som gjort att jag ville slåss för alla människors lika värde.

Idag känns det som om jag har ett bredare synfält när jag ska förhålla mig till olika politiska frågor. Jag vet att arbetare kan ha det tufft, samtidigt som jag också är medveten om hur svajig tillvaron kan vara för en entreprenör.
Visst blev min mormor besviken när jag valde ”fel” politiskt block, men jag kan vara lugn med det eftersom jag har tagit vara på det sociala engagemanget jag fått tack vare henne. Precis som jag, genom mina föräldrar, har blicken för egenföretagares villkor. Jag är väldigt glad att min familj har kunnat ge mig de här perspektiven.
Charlie Weimers, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, Hammarö

Den här berättelsen är publicerad i boken Betydelsefulla möten – Politiker berättar där en rad politiker medverkar med inspirerande berättelser. Beställ ditt ex. av boken här: www.betydelsefulla.se/butik

bild: friköpt för användning ok enligt CW