Som tioåring var jag på mitt allra första träningsläger i Orsa. Klubben jag tränade med var Hulåns IF och det var Dalarnas skidförbund som hade ordnat lägret. Efter ett par dagar tyckte jag och min kompis att det blev lite drygt med all träning i elljusspåret.

Vi sprang och vi slet, men vi blev ändå tvungna att släppa de andra under ett träningspass.

Precis vid ett ställe där spåret gick förbi varandra bestämde vi oss för att stanna. Vi gömde oss och väntade i buskarna och hoppade in igen när täten kom springande på slingan mot mål. Det gick helt smärtfritt. Vi kom fram tillsammans med de andra och vi var i god form. Ingen hade märkt något, trodde vi ja. Vid samlingsplatsen kom en av ledarna, Gösta Svensson från IFK Mora, fram till oss två som varit så ”smarta” och genat. Han sa något som jag aldrig har kunnat glömma:

”Pojkar, det finns inte några genvägar till framgång!”

De orden satt. De har etsat sig fast i mitt minne. Varje gång en kortare väg eller enklare lösning har dykt upp på träningen, och frestelsen varit stor att välja ett lättare alternativ, har Gösta Svenssons ord i Orsa 1973 kommit upp i mitt inre öra. Jag tror att det hjälpt mig mycket på vägen dit jag så småningom nådde.
GUNDE SVAN, VANSBRO