Ett möte som har betytt väldigt mycket för mig är faktiskt mötet med mig själv. Tidigare hade jag stora problem med att jag låste mig i vissa tankar och sätt att vara. Det gick så långt att jag blev sjukskriven på grund av depression. Då fick jag verkligen tid att tänka efter vad jag ville med mitt liv och vad… Läs vidare →

Läs vidare …

1970 vikarierade jag som underläkare på kvinnokliniken i Falun. Under ett jourpass fick jag skriva in en ung kvinna som skulle göra en abort dagen därpå. Orsaken till aborten var att hon hade ett kraftigt graviditetsillamående som hade varit omöjligt att behandla på det lilla sjukhuset i hennes kommun. Att aborten skulle ske i Falun berodde på att det gått… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag hade varit sjukskriven i fem år på grund av en psykisk sjukdom när jag en dag kom till rehabiliteringsverksamheten inom psykiatrin. Där mötte jag arbetsterapeuten Eva Svensson, och under året som följde fick Eva dagligen lyssna på mig och mina problem. Trots att jag varje dag bara pratade om livets elände var Eva alltid lika engagerad och närvarande. Mötet… Läs vidare →

Läs vidare …

Axel var en pensionerad sjöofficer. Full av stolthet och värdighet, men svårt belastad av sin demenssjukdom bodde han på min avdelning. En dag fann jag honom gråtande och skakande av snyftningar. Han upprepade: ”Alla klappar mig på axeln, alla klappar mig på axeln.” Så småningom förstod jag att han befarade att en av hans båtar hade sjunkit. Han var på… Läs vidare →

Läs vidare …

En dag ringde personalen från ett demensboende, de var uppgivna och visste inte vad de skulle ta sig till. Sedan en tid hade de en äldre dement kvinna boende hos sig och kvinnan hade blivit allt svårare och svårare att göra till lags. Trots att personalen ivrigt försökte att komma underfund med vad som var fel var hon ständigt orolig… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag har varit sjuk i hela mitt liv, men riktigt sjuk blev jag 1998. Läkarna visste inte vad det var, bara att magen krånglade. Jag åkte in och ut på sjukhuset, jag gick ned mycket i vikt och de sa att jag var anorektiker. Ingen ville lyssna på mig, jag skickades bara vidare till nästa och nästa. Men en dag… Läs vidare →

Läs vidare …

Under tre års tid blev jag förfärligt illa bemött och behandlad av en hjärtläkare. Detta ledde till att när jag en dag upptäckte en knöl i mitt bröst och armhåla vågade jag inte söka hjälp. Jag vågade inte ta kontakt med en ny läkare och till den gamla kunde jag inte gå. Jag tänkte att det får gå som det… Läs vidare →

Läs vidare …

I början på 70-talet jobbade jag natt som mentalskötare. På min avdelning vårdades Kalle för schizofreni. Han var en mycket storvuxen man med halvlångt mörkt hår och skägg. Han kunde vara ganska våldsam, men var det aldrig mot mig, en 50 kg lätt kvinna 27 år gammal. Kalle och jag pratade ganska mycket på kvällarna och en kväll berättade han… Läs vidare →

Läs vidare …

En gammal dam i gruppboendet för personer med demenssjukdom vandrade oroligt fram och tillbaka i äldreboendets korridor. Hon bar på en pelargon som hon tagit från sitt fönster. En vårdare som mötte damen i korridoren frågade vart hon var på väg. ”Till kyrkogården”, svarade damen. ”Då följer jag med dig en bit på vägen”, svarade vårdaren och tog damen under… Läs vidare →

Läs vidare …

En kväll för några år sen när jag kom till jobbet var avdelningen ganska stökig. Vi hade fått in några akuta patienter och nattsköterskorna sprang fram och tillbaka med medicinmuggar eller sprutor i händerna. Det var ingen nyhet utan egentligen en alldeles vanlig kväll på en medicinavdelning. Plötsligt hörde jag en svag röst som upprepade gånger frågade: ”Var är jag?… Läs vidare →

Läs vidare …