Året var 1994 och jag satt som vanligt framför teven och störde mig på hur samhället styrdes. Jag rent av ropade i frustration till människorna i rutan: ”Idioter! Det är inte så här ni ska göra. Fattar ni inte! Plötsligt slog det mig vad jag höll på med. Att jag satt där och hade åsikter, men att ingen av de… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag har alltid varit en engagerad människa. Det började med mitt arbete inom vården under 1980- talet och efter att jag utbildade mig till sjuksköterska med examen 1987. Då blev jag ganska snart fackligt aktiv i SHSTF, nuvarande Vårdförbundet. Det sjukhus jag arbetade på, Sala lasarett, var ett litet sjukhus med åtta vårdavdelningar, operation, akutmottagning och lite annat. Jag minns… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag har ett motto som jag brukar följa: ”Det är inte i medvind utan i motvind som en drake stiger.” För mig har mottot åtminstone delvis sin bakgrund i min familj. Hemma hos mina föräldrar hade det alltid varit naturligt att prata politik. De var inte politiskt aktiva, men hade en annan nog så viktig erfarenhet som kom att prägla… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag kommer från en familj med polskjudiska rötter. Tidigare generationer i familjen bär på erfarenheter av förtryck och förföljelse. Mina föräldrar flydde till Sverige 1982, för att undkomma de oroligheter som då rådde i Polen. Min farbror flydde redan 1968, ett år då många judar anklagades för trohet till Israel istället för hemlandet Polen. Men de värsta berättelserna stod ändå… Läs vidare →

Läs vidare …

Det fanns en kvinna som med sin makalösa livsgärning blivit en stor förebild för mig. Hon hette Karolina Widerström och var en sann förkämpe för kvinnans rättigheter i samhället. Hennes livsberättelse är en lång rad av genombrott för jämlikheten. 1888 blev Karolina Sveriges första legitimerade läkare och hon använde sitt kunnande och sin ställning till driva en mängd kvinnofrågor. Till… Läs vidare →

Läs vidare …

Det var på torget i Varberg som rasisterna dök upp. Mitt under ett politiskt möte inför EU-valet med de sju riksdagspartierna närvarande stod de där. Den ovälkomna gruppen från Nationalsocialistisk Front gjorde visserligen inget olagligt som att störa den allmänna ordningen, men de gjorde sig väl synliga med sina flaggor och affischer. Det var en bekräftelse för oss för att… Läs vidare →

Läs vidare …

Som barn tillbringade jag mycket tid med mormor och morfar. Det bästa med att vara hos dem var att de hade så mycket tid! Tid att svara på ett barns alla ’varför’-frågor och tid att berätta om hur det var förr. De fick mig att förstå att man kan förändra samhället till det bättre, men också att det inte var… Läs vidare →

Läs vidare …

Sommaren 2008 lyssnade jag på ett radioprogram som ledde till ett mycket oväntat och betydelsefullt möte. Programmet handlade om Försäkringskassans nya direktiv, som i folkmun och i tidningar kallades ”de nya hårdare tagen”. Till studion var socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson inbjuden och jag lyssnade i första hand som politiker. Men så ringde en kvinna från Uddevalla in till programmet och… Läs vidare →

Läs vidare …

”Bonnjävlar har aldrig lärt sig att svälta!” Det var ett av många uttryck jag minns från min farfar Ragnar Lindström, när den ”gamla goda” dåtiden i Västerdalarna kom på tal hemma hos honom i Sundbyberg.  Men när han berättade hade det hunnit bli 1960-tal och farfar hade sedan länge haft råd med både pölsa och fläskkotletter till potatisen. Även om… Läs vidare →

Läs vidare …

När jag började på universitetet i Teheran i början på 1960-talet mötte jag socialismen. Det hände inte på en gång utan var en process som pågick under ett par år. Innan universitetet, när jag växte upp hade jag präglats till att vara en anhängare till den tidigare premiärministern Mohammad Mosaddeq, som med stöd av Storbritannien och USA hade störtats i… Läs vidare →

Läs vidare …