Min lärare i svenska för invandrare, Elisabeth Mörnerud, på Västerplansskolan i Örebro bjöd en kväll hem mig på en fest hos sin familj. Plötsligt kände jag det som om jag fått en ny familj. Jag som bara några månader tidigare kommit till Sverige talade inte så bra svenska, men nog för att ändå kunna prata lite med de andra gästerna.… Läs vidare →

Läs vidare …

Det finns många lärare som man har haft den där lilla extra kontakten med, men den som för mig är den jag håller mest av är min allra första lärarinna, från klass ett till tre. Nervöst steg jag in i skolan för första gången och träffade Guje Olson som skulle vara den som guidade oss elever genom våra första skolår.… Läs vidare →

Läs vidare …

När jag var 15 år i mitten av 80-talet gick jag på Stavsborgsskolan i Älta. En dag när min klass kom hem från en klassresa till fjällen såg jag till min förvåning att min pappas bil stod parkerad vid skolan. Jag blev så glad att den jag älskade mest i hela världen hade tagit sig tid att hämta mig, min… Läs vidare →

Läs vidare …

Vår lärare, Ulla Karlsson, i byskolan i Århult, Döderhult socken, Kalmar län, var en bildad och självständig människa och hon var otroligt omtyckt av oss elever. Jag vet inte hur hon bar sig åt, men hon lyckades undervisa i fyra klasser samtidigt och även låta oss alla ta del av varandras undervisning. Året var 1954-55 och jag gick i fjärde… Läs vidare →

Läs vidare …

Den 7 november 1994 började jag läsa till undersköterska på Vårdgymnasiet i Ludvika. En helt ny och annorlunda värld öppnades då för mig när det gäller lärande. Metoden på skolan var problembaserat lärande och klassen indelades i tre basgrupper med varsin handledare. Alla tre lärarna var mycket positiva och bra pedagoger, men det var speciellt en av dem som fick… Läs vidare →

Läs vidare …

En lärare som jag minns väl och som blev väldigt betydelsefull för mig är Peter Diffner som jag hade i samhällsorientering på högstadiet. Peter hade mörkt rakt hår, mustasch, glasögon och bar alltid bruna stickade västar och en väldigt sliten brun väska. Jag vet att det var många elever på skolan som tyckte att Peter var alltför bohemisk och speciell.… Läs vidare →

Läs vidare …

Ett av mina positiva minnen från skolan i slutet på 50-talet är Simon Eriksson, lärare vid Blåsutskolan i Vänersborg. Han hade en bostad i skolhuset och hade ett stort intresse för teater. Intresset var så till den milda graden att han tog ner stora delar av sitt bohag, soffa, bord, lampa, fåtölj och egna kläder som rekvisita i ett spännande… Läs vidare →

Läs vidare …

Min klassföreståndare på Skytteanska skolan i Tärnaby, Karl-Eric Renström, fick mig att inse hur viktigt det är att lära sig matte och språk. Om man lär sig det då skulle man klara sig långt, sa han. Och det hade han ju rätt i. Ingemar Stenmark 44 år, skidlegend, Monte Carlo/Stockholm Den här berättelsen är publicerad i boken Betydelsefulla möten – Lärare… Läs vidare →

Läs vidare …

Han hette Kalle och hade svart hår och ett litet välansat skägg. Han bar glasögon och talade stockholmska. Min bild är att han var stor och kraftig, nästan fyrkantig på något sätt. Trots att det är över 20 år sen jag hade honom i företagsekonomi på Blomsterskolan i Norrköping minns jag än i dag hans åsikt om rättvisa. Sen vi… Läs vidare →

Läs vidare …

I början av 70-talet gick jag i lågstadiet i Klosterskolan i Avesta. Vår lärarinna hette Marianne Sundstedt. Hon brukade sitta framme vid katedern och läsa högt för oss. ”Mio min mio”, ”Lotta på Bråkmakargatan”, ”Katitzi” är böcker jag minns. Men det var många fler. En gång berättade hon om hur viktigt det var att vi brydde oss om varandra som… Läs vidare →

Läs vidare …