När jag gick i åttonde klass i Lagaholmsskolan, Laholm, hade jag en mycket bra lärare i svenska och religion. Hon hette Eva Jagrell och var lite speciell. Antingen gillade man henne eller så gjorde man det inte. Hon var andlig och höll på med yoga. Hon skrev poesi och gav ut böcker. För mig blev Eva ett ovärderligt stöd den… Läs vidare →

Läs vidare …

I skolan var jag ganska sprallig och påhittig. Min lärarinna i svenska på Lidingö flickpension sa alltid: ”Eva-Britt, du har en otrolig fantasi, den borde du dra nytta av och använda. Teatern vore nog något för dig”. Att jobba på teatern var en tanke som jag inte ens tänkt. Men genom sina ord sådde hon ett frö som snabbt växte… Läs vidare →

Läs vidare …

Mitt under andra världskriget kom vi förstaklassare till Eriksdalsskolan i Stockholm. Alla var andaktsfulla och stolta över att vi äntligen fick börja skolan. Min allra första lärare i småskolan var Jenny Ronald och hon blev också den lärare som kom att betyda mest för mig genom åren. Fröken Jenny var lite av en naturdoktor och hon tog oss ofta ut… Läs vidare →

Läs vidare …

Under högstadietiden hade vi en lärare som hette Folke Stengård. Han har betytt väldigt mycket för mig och gör det fortfarande. Kanske främst för att han alltid trodde på oss elever. Jag kan än idag höra hans röst då jag ibland tvivlar på min egen förmåga. Han sa vid ett antal tillfällen: ”Du har kapacitet för mycket mer, bara du… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag är lärare och under mitt första år fick jag en jobbig klass som jag inte klarade av. Jag valde att sluta med den klassen och började arbeta i en annan klass på samma skola. Efter mitt första år lämnade jag läraryrket en tid. Jag var tveksam till om jag skulle fortsätta som lärare överhuvudtaget. En dag mötte jag Eva… Läs vidare →

Läs vidare …

Lärare har alltid betytt mycket för mig. Ibland så mycket att jag undrat vad jag skulle göra om de inte hade funnits. Jag upplever att det finns två olika sorters lärare. De som inte vill att deras elever ska komma för nära dem. De verkar liksom rädda för att skapa en personlig relation till sina elever. Den andra sorten är… Läs vidare →

Läs vidare …

I slutet av 40-talet gick jag i Björka Skola i Västra Eds socken. Vår lärare, Erik Elgstrand, visade tydligt att det var ordning och reda i klassrummet som gällde. Det lyckades han förmedla till oss elever, utan vare sig hårda ord eller starka nypor. Han förklarade tidigt vilka regler som gällde i hans klassrum och det på ett sätt som… Läs vidare →

Läs vidare …

Min mellanstadielärare hette Håkan, men han kallades aldrig något annat än Magistern. För oss elever var det tydligt att ”magistern” ville alla väl. Han visade sina känslor, kunde bli arg, ledsen, lycklig och spelade på hela färgskalan. Han uppmuntrade och entusiasmerade. Han framhöll den som var duktig, men hängde aldrig ut den som klarade sig mindre bra, på ett ojuste… Läs vidare →

Läs vidare …

Ett av mina positiva minnen från skolan i slutet på 50-talet är Simon Eriksson, lärare vid Blåsutskolan i Vänersborg. Han hade en bostad i skolhuset och hade ett stort intresse för teater så till den milda grad att han tog ner stora delar av sitt bohag, soffa, bord, lampa, fåtölj och egna kläder som rekvisita i ett spännande teaterspel där… Läs vidare →

Läs vidare …