Axel var en pensionerad sjöofficer. Full av stolthet och värdighet, men svårt belastad av sin demenssjukdom bodde han på min avdelning. En dag fann jag honom gråtande och skakande av snyftningar. Han upprepade: ”Alla klappar mig på axeln, alla klappar mig på axeln.” Så småningom förstod jag att han befarade att en av hans båtar hade sjunkit. Han var på… Läs vidare →

Läs vidare …

En dag ringde personalen från ett demensboende, de var uppgivna och visste inte vad de skulle ta sig till. Sedan en tid hade de en äldre dement kvinna boende hos sig och kvinnan hade blivit allt svårare och svårare att göra till lags. Trots att personalen ivrigt försökte att komma underfund med vad som var fel var hon ständigt orolig… Läs vidare →

Läs vidare …

I min första fäktningsklubb kände jag att jag ofta fick negativ press från mina tränare. Det var visserligen bra träning, men jag fick aldrig någon positiv respons. Inte ens när jag fäktades bra. Till och med då fick jag bara veta vilka fel jag gjorde. Det fick mig att känna mig dålig även de stunder då jag egentligen var duktig.… Läs vidare →

Läs vidare …

Varje dag var det likadant. Efter skolans slut fick alla eleverna en stor kram av vår lärarinna, Sigbritt Frykman. Året var 1987 och vi gick på Kikeboskolan i Oskarshamn. Sigbritt hade många goda sidor, bland annat stod hon för tryggheten i skolan. Och det bara genom att finnas där. Hon var väldigt duktig att berätta på ett sätt som gjorde… Läs vidare →

Läs vidare …

I slutet av 40-talet gick jag i Björka Skola i Västra Eds socken. Vår lärare, Erik Elgstrand, visade tydligt att det var ordning och reda i klassrummet som gällde. Det lyckades han förmedla till oss elever, utan vare sig hårda ord eller starka nypor. Han förklarade tidigt vilka regler som gällde i hans klassrum och det på ett sätt som… Läs vidare →

Läs vidare …

Det var egentligen inte alls meningen att jag skulle bli egen företagare. På gymnasiet läste jag media och hade inget intresse för företagande och ekonomi. Det fanns inte på tapeten, inte ens när jag och några kompisar kom i kontakt med Ung Företagsamhet och startade ett UF-företag. Det gjorde vi bara för att vi var trötta på att göra saker… Läs vidare →

Läs vidare …

Egentligen var jag engagerad i politiken redan i slutet på 70-talet. Men jag bestämde mig för att ta en paus medan jag pluggade och jobbade med annat. Det blev en väldigt lång paus och det var snarare så att jag helt lämnat politiken bakom mig, tills någonting mycket oväntat hände för tolv år sedan. Jag arbetar i hemtjänsten sedan många… Läs vidare →

Läs vidare …