När eftermiddagens solsken började mattas av var det åter dags att bege sig till mottagningen på sjukhuset. Vi var några patienter som på nytt tog plats i det rymliga, punktupplysta väntrummet. Mitt namn var det första som ropades upp. Jag reste mig långsamt och visades in i ett fönsterlöst undersökningsrum med en pappersklädd brits vid ena väggen. Jag blev ombedd… Läs vidare →

Läs vidare …

När jag gick i högstadiet hade jag en av världens underbaraste lärare, Marie Aronsson, på Altorpskolan i Herrljunga. Hon är lärare i ämnena SO, svenska och engelska och hon var även min klassföreståndare. Det som var en stor fördel var att hon var väldigt ung. Trots att hon var nyutbildad och oerfaren samt att vi var hennes första klass var… Läs vidare →

Läs vidare …

Ett av mina positiva minnen från skolan i slutet på 50-talet är Simon Eriksson, lärare vid Blåsutskolan i Vänersborg. Han hade en bostad i skolhuset och hade ett stort intresse för teater. Intresset var så till den milda graden att han tog ner stora delar av sitt bohag, soffa, bord, lampa, fåtölj och egna kläder som rekvisita i ett spännande… Läs vidare →

Läs vidare …

Från början levde jag i förvissningen om att samhället alltid vet bäst. Att allt är ordnat utifrån goda tankar och handlingar. Men sen, under 1980-talet, förändrades min naiva inställning efter att jag hört om planerna på nya motorvägar genom Bohuslän. Det gjorde mig fruktansvärt upprörd. Det var så onödigt. För det var ju inte fler bilar samhället behövde! En annan… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag var nyskild och helt ensam med två småbarn och en urusel ekonomi. Bilen krånglade och allting i hemmet verkade gå sönder. Som tur var kunde jag med jämna mellanrum beklaga mig för min arbetskamrat och goda vän, Yvonne Bergström. Hon är en god lyssnare och kände verkligen med mig. När vårt arbete bjöd på julbord hände någonting som jag… Läs vidare →

Läs vidare …

När jag var 19 år började jag arbeta som tillskärare på textil och beklädnadsföretaget Lapidus i Borås. Bland det första jag fick höra var att ”Jobbar man här så är man med i facket”. Den där bestämda attityden störde mig först. Det var väl jag som bestämde om jag skulle vara med i facket eller inte. Det skulle ingen annan… Läs vidare →

Läs vidare …

Ett av mina positiva minnen från skolan i slutet på 50-talet är Simon Eriksson, lärare vid Blåsutskolan i Vänersborg. Han hade en bostad i skolhuset och hade ett stort intresse för teater så till den milda grad att han tog ner stora delar av sitt bohag, soffa, bord, lampa, fåtölj och egna kläder som rekvisita i ett spännande teaterspel där… Läs vidare →

Läs vidare …

INNAN JAG BLEV min egen jobbade jag åt ett företag med direktförsäljning av kemikalier. När jag höll på med det upptäckte jag en försäljarattityd omkring mig som jag inte gillade. Jag reagerade på att flera säljare verkade ha dålig respekt för sina kunder. Vissa hade helt enkelt märkliga åsikter om hur direktförsäljning skulle gå till. De hade en sträv attityd… Läs vidare →

Läs vidare …

Det var min farfar Claes Brunander som formade mycket av mina politiska åsikter. Han var en av pionjärerna som startade Bondeförbundet (senare Centerpartiet). Jag minns honom för hans okuvliga engagemang för människor som levde på landsbygden under små omständigheter. Svaret han fick minns jag lika klart idag som när jag hörde det sägas 1945. På den tiden var de flesta… Läs vidare →

Läs vidare …

”Hur kan det vara en besparing att människor blir arbetslösa och socialbidragstagare?” Jag bodde tillsammans med min familj i en bostadsrätt i stadsdelen Bergsjön i Göteborg. Riksbanken hade höjt räntan med 500 procent. Det var kris och därefter beslöt regeringen om en budgetsanering som innebar att bostadssubventioner till nyproducerade fastigheter snabbt avvecklades. Det slog hårt mot alla nyproducerade hus och… Läs vidare →

Läs vidare …