Liten så liten. I vacker vit klänning satt hon, Tatiana de Solange, på stentrappan utanför det lilla huset. Jag tror hon var omkring 3 år när jag fick kortet. Tatiana blev mitt första fadderbarn som jag varje månad skänkte pengar till under 10-12 år och hon kom nära mitt hjärta. Tyvärr var jag verkligen ingen exemplarisk fadder, det var sällan som jag skrev brev eller skickade något till Tatiana. Men jag tänkte desto mer på henne och ibland mitt i stressen så sprang jag in i en affär och köpte pennor och hårband och sprang snabbt in på närmaste postkontor och skickade iväg dem. Det var inte ofta, iallafall inte så ofta som jag skulle velat. Hon bodde på Cape Verdeöarna, närmare bestämt på Santo Antao. Medan jag skriver nu inser jag att hon kanske till och med finns på FaceBook! Det måste jag kolla!

Världen kommer snabbt allt närmare. Det är en fantastisk tid vi lever i!

Här hittar du info om Kap Verde http://sv.wikipedia.org/wiki/Kap_Verde

Tack och lov fanns det en organisation i bakgrunden, de som varje månad skötte inbetalningarna till familjen De Solange. http://www.barnfonden.se

Att vara fadder ger mer! Kostar så lite, men blir väldigt betydelsefullt för de som är mottagare. Men kanske lika mycket för givaren. Så har det i allafall varit för mig. Idag har jag en ny fadderflicka på Kap Verde, hon heter Nadine och det går bra för henne i skolan. Så glad jag blir!

/Catherina Ronsten

Jag är född: 2011-11-05

Min e-postadress: c.ronsten@betydelsefulla.se

Samtycker till att den berättelse jag skrivit publiceras i bokform eller i annan form och överlåter härmed upphovsrätten till berättelsen till Betydelsefulla möten & förlag: Ja

Samtycker till att Betydelsefulla möten & förlag redigerar den berättelse jag skrivit: Ja

Den här berättelsen kommer ifrån: Kommun Afrika

Övriga kommentarer:

Catherina-Ronsten_pressbild.jpg