JAG VAR EN mammaledig volleybolltjej med ett estetiskt sinnelag. Jag var ung och visste ännu inte riktigt vad jag ville göra med livet. Det var i det skedet min pappa bad mig att sköta administrationen på familjeföretaget. Eftersom jag var mer uttråkad än uttröttad av mammaledigheten tänkte jag att det kunde jag väl hjälpa till med ett tag.

Då fanns det ingen som helst fundering över ett djupare engagemang i firman som ägnade sig åt transportfordon. Jag hade andra intressen och var främst där för att ställa upp för familjen.

Men jag upptäckte snart att jobbet var riktigt kul. Företaget var inne i en expansion och det gjorde att jag fick utlopp för min kreativitet och lust att driva saker framåt. Att vara företagare visade sig vara minst lika stimulerande som att vara estet, så jag blev kvar betydligt längre än beräknat.

Framförallt öppnade hon mina ögon för två viktiga saker. Dels att jag borde se mer affärsmässigt på det här med företagande och dels att jag kunde våga mer.

Efter ett antal år började jag dock känna en viss mättnad. Företaget var ett riktigt familjeföretag med allt vad det innebar. Alla beslut fattades inom familjen och det mesta gick sin gilla gång. Var och en gjorde det de alltid gjort och kände sig trygga med. Jag upplevde en stagnation och det var inte alls säkert att jag skulle fortsätta så länge till. Jag hade hela tiden ägnat mig åt utbildning vid sidan om och det fanns andra alternativ än att för evigt vara kvar på familjeföretaget.

Den person som blev avgörande för mitt beslut att stanna var Ingrid Rosenius. Jag mötte henne i slutet på 90-talet på en ledarskapsutbildning och det hon sa där fick mig att förstå vad man faktiskt kan göra med ett företag. Framförallt öppnade hon mina ögon för två viktiga saker. Dels att jag borde se mer affärsmässigt på det här med företagande och dels att jag kunde våga mer. Den familjeföretagskultur jag levde i hade skymt sikten för vilka fantastiska möjligheter företaget faktiskt hade. Ingrid Rosenius sa saker som gjorde intryck, som det där att man kan känna sig trygg även när man vågar ge sig ut på okända marker. Det stämde så väl överens med det läge vårt företag befann sig i. Det var stabilt och redo för förändring. Vid närmare eftertanke kändes det varken konstigt eller farligt, bara naturligt.

Efter det betydelsefulla mötet med Ingrid Rosenius tänkte jag att om mitt familjeföretag hade klarat sig som det hade gjort under ett antal år så klarar det också av att växa. Vi hade ju, när allt kom omkring, en väldigt bra affärsidé. Med förnyat självförtroende förde jag med mig insikterna hem och tog tag i saken. Sedan dess har företaget vuxit kraftigt och jag har sedan länge slutat tänka på att söka mig till någonting annat. Och hela tiden har jag burit med mig en uppmuntrande devis: Det mesta går, det är bara olika besvärligt och tar olika lång tid.
Anne-Mari Alanen, VD, Karlskoga

Läs mer om företaget här www.lyftokran.se

Den här berättelsen är publicerad i boken Betydelsefulla möten – Entreprenörer berättar där en rad entreprenörer medverkar med inspirerande berättelser. Beställ ditt ex. av boken här: www.betydelsefulla.se/butik