I början av 70-talet gick jag i lågstadiet i Klosterskolan i Avesta. Vår lärarinna hette Marianne Sundstedt. Hon brukade sitta framme vid katedern och läsa högt för oss. ”Mio min mio”, ”Lotta på Bråkmakargatan”, ”Katitzi” är böcker jag minns. Men det var många fler.
En gång berättade hon om hur viktigt det var att vi brydde oss om varandra som människor, även sådana som inte hörde till just vår familj. Hon tog ett exempel. Det lät ungefär så här:
”Tänk dig att du är ute och går en kall vinterdag. Plötsligt ser du ett litet barn som sitter i en snödriva utan jacka. Inte går man väl förbi? Jag skulle då ha sett till att barnet fick slippa frysa.”
Jag lyssnade och såg bilden klart och tydligt framför mig. Ett barn, mitt ute i smällkalla vintern, utan jacka. Min mamma som var kristen brukade visserligen praktisera detta, genom att öppna vårt hem för alla och envar. Men, när fröken Marianne berättade den här korta skildringen om barnet så blev det med ens en konkret aha-upplevelse. Det gav mig också en klar bild av hur ett bra samhälle skall fungera där alla tar hand om varandra.
Under hela mitt liv har jag burit med mig denna bild av barnet utan jacka och jag brukar själv ta den som exempel när jag vill förtydliga något som har med empati att göra.
Ibland när jag ser en utsatt människa som livet gått hårt fram med så ser jag också bilden av ett fruset barn, utan jacka, mitt i smällkalla vintern.
Ann-Louise Gyllander 37 år, 3d-grafiker, Falun
Den här berättelsen tog vi emot i samband med vår riksomfattande efterlysning av Betydelsefulla lärare. Kampanjen genomfördes tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Beställ ditt ex. av boken Betydelsefulla möten – Lärare gör skillnad här: http://butik.2act.se
2012-03-08
Den lärare som omnämns här var min mamma och hon brukade alltid säga: ”Jag hoppas att jag åtminstone gjort intryck på en mer unge än mina egna 3 barn. Därför blev jag lärare.”
Idag är det exakt 7 år sen hon dog i cancer och jag googlade lite på nätet efter spår av henne och hittade hit. Det kändes så härligt att läsa detta och veta att hennes ord gått i uppfyllelse, att hon gjort intryck på åtminstone ett barn förutom sina egna 3 innan hon försvann från jordelivet.
Tack för att jag fick läsa detta!
2016-08-10
Denna bok borde läsas av alla lärare, rektorer inför kommande höstterminsstart för att stärka alla i skolan i betydelsen av mötet med eleverna. Varje dag är fylld av tillfällen att göra skillnad i unga människors liv.