När jag var tolv år fick jag och en kompis för oss att vi skulle spela tennis. Obegripligt egentligen eftersom det inte fanns någon som helst tenniskultur i Söderköping. Det hade funnits en klubb, men den var nedlagd sedan tio år och det kostade pengar om man ville använda banorna. Vi hade naturligtvis inte råd att betala, men eftersom ingen… Läs vidare →

Läs vidare …

Den enda sport jag utövar är gubbfotboll. Jag spelar en gång i veckan med en grupp invandrare i olika åldrar. Det är möten som vi behöver av olika anledningar. För min del handlar det om mötenas sociala innehåll snarare än om fysisk aktivitet. I det här sammanhanget träffade jag för några år sedan en mycket deprimerad asylsökande, utvisningshotad landsman. Han… Läs vidare →

Läs vidare …

I slutet av 40-talet var jag sju år och började på Matteusskolan i Norrköping. Vad jag minns mest av allt är att min lärarinna i första klass såg mig. I hennes ögon fanns det alla barn längtar efter – kärlek. Hon lyckades göra det osynliga barnet synligt. Jag kom från ett hem där det inte var så vanligt att man… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag har alltid haft väldigt höga krav på mig själv om att allt jag gör ska vara väldigt bra, vilket ofta skapar ångest inför skolarbetet. Jag vill verkligen visa att jag kan och det är krävande. Min lärarinna, Lisbeth Alldén på Komvux i Norrköping, var en sann människovän och jag kände verkligen att hon ville ställa upp för alla. Det… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag gick i skolan i Kristianstad där jag började i första klass 1959. Under mina första år i skolan gick jag snällt och lydigt dit varje dag utan att egentligen begripa varför. Att man skulle lära sig läsa, skriva och räkna på ett mekaniskt sätt kunde jag nog förstå, men inte mer. Inte allt det, som är så viktigt med… Läs vidare →

Läs vidare …

Min skoltid är full med minnen av goda lärare som förebilder. Förebilder för mig personligen och minnen som hjälpt mig längre fram i livet, inte minst nu för tiden. Utifrån de erfarenheter jag har av mina lärare under skoltiden så var det viktiga att de var intresserade och fascinerade av sina respektive ämnen och därmed kunde förmedla detta på ett… Läs vidare →

Läs vidare …

Jag är lärare och under mitt första år fick jag en jobbig klass som jag inte klarade av. Jag valde att sluta med den klassen och började arbeta i en annan klass på samma skola. Efter mitt första år lämnade jag läraryrket en tid. Jag var tveksam till om jag skulle fortsätta som lärare överhuvudtaget. En dag mötte jag Eva… Läs vidare →

Läs vidare …

Som nykommen flykting till Sverige var jag verkligen vilsen i tillvaron. Jag visste varken ut eller in och det var svårt att ha några förhoppningar om framtiden. Det var i början på 90-talet, mitt i en lågkonjunktur och när arbetslösheten var som värst i Sverige. Utsikterna var verkligen dystra. Efter avslutad språkutbildning behövde jag en arbetsplats som var beredd att… Läs vidare →

Läs vidare …

Som politiskt aktiv hade jag aldrig varit särskilt intresserad av ekonomi. Varje gång det delades ut handlingar hoppade jag över sidorna som beskrev ekonomi. Det fick andra hålla på med tänkte jag. Själv tyckte jag att det var alldeles för komplicerat och koncentrerade min tankekraft på de grundläggande behoven i samhället. Vård, skola, boende och så vidare, och undvek att… Läs vidare →

Läs vidare …

NÄR MIN SON Andreas, som är synskadad, började på mellanstadiet fick han en elevassistent vid namn Anna Kristensson. Jag märkte snabbt att Anna och Andreas kom överens till 100 procent. Anna hade en lysande fingertoppskänsla. Det var som om hon hade inbyggda sensorer och ögon i nacken, för hon noterade allt som hände och kunde se alla problem som en… Läs vidare →

Läs vidare …